Man tar seden dit man kommer
Under hela min uppväxt har söndagar inneburit en tur till farmor och farfar i Reftele. På vägen hem brukade vi alltid köra runt bland kvarteren i Smålandsstenar och bara köra runt lite, en väldigt rolig grej tycker jag. Man får liksom koll på läget.
En gång påväg hem från dagis tidigare i vintras gjorde jag samma sak med barnen. Jag fick väl inte någon större respons på det, det var nog mest jag som tyckte det var roligt men idag när vi svängde in på Pärlvägen sa Viggo: "Kan vi inte åka en sväng?" Varpå jag, lite chockad, kollar bak i bilen på Vilda och Viggo och frågar: "Vill ni verkligen det?" Och båda två svarar samtidigt: "Ja!"
Ja, man tar seden dit man kommer helt enkelt.
Soffan, du glömde nämna att vi på vägen till Reftele stannade på en rastplats för att slänga alla de sopor som vi inte fick plats med i tunnan hemma =) Tycker att du ska ta med även den seden till Lidingö.
hahahaha trodde bara det var vi som inte fick plats med alla sopor när alla bodde hemma! Så det är så man gör, typiskt knutarna att vara så smarta!
